Riddarholmen och Sofia
Plötsligt händer det. Efter månader av tystnad. Ett blogginlägg. Kombinationen av lågsäsong för fotograferingar + allmäna livet. Resulterar i få blogginlägg. När livet rusar i ilfart och man gör roliga saker. Och när livet i vissa andra avseenden går långsamt och är fyllt av måsten en drar sig för att göra, som inte är det minsta aktuellt för bloggen.
Här är min fantastiska vän Sofia. Hon bad mig ta några fina porträtt till hennes hemsida. Av en slump, tack vare en annan väns möte - hittade jag Riddarholmen. Ett stenkast från Gamla stan, lika vackra fasader men helt utan turistkaoset som är galet bara några hundra meter bort. Hit ska jag tillbaka vid fler fototillfällen!
Nilo & Sören, 7 september 2015
Spänning och förväntan. Sand och hav. Kärlek.
Nilo är en vän till mig, vi jobbade ihop på vårt första jobb efter studenten. Det är en tid sen nu. Åtta år sedan. Hon och Sören
var ett par redan då.
Den 7 september var det deras livs dag, en dag att förenas ett steg djupare på. Det valde de att göra på den grekiska ön
Thassos, ett resmål som kommit att bli som deras andra hem, i princip. Och de valde att ha mig med som deras fotograf.
Något jag kommer vara tacksam för, otroligt länge. Det var ett intimt bröllop jag fick uppleva, på en plats man såväl förstod
varför de fallit för. Fina Nilo och Sören. TACK för att jag fick följa med er, att ni gav mig det förtroendet.
All kärlek!
Lilla Hanna
När jag i september befann mig på den grekiska ön Thassos för att fotografera ett bröllop, hann jag även med att fotografera de
här porträtten på en fin familj. Själv älskar jag bilden där lilla tjejen går, med sina händer i sin mammas. Vilken tycker ni bäst om?
Norrsken över Stockholm
Två gånger har det hänt. Förra gången gick Nichlas ut på balkongen för att hämta en flaska mineralvatten. Johanna! ropade
han. Kom ut! Jag tror det är norrsken. Och nog var det norrsken. Igår kväll skulle jag släcka balkonglampan och när mörkret lade
sig tyckte jag att molnen såg lite knepiga ut. Jag gick ut för att kolla. Över himlen dansade gröna strimmor. Norrsken igen.
Med pepp från Nichlas drogs såväl kamera som stativ upp, för att lyckas fånga detta himlafenomen. När jag hade stått och
fotograferat. Och njutit. En halvtimme. Tog jag snabbt in fotografierna i datorn och skärpte upp dem från det RAW-dassiga
innan jag kontakade aftonbladet. Inte många minuter senare ringde de upp mig för att få höra mer. Sen tog det kanske 40
minuter innan mitt foto och en väldigt fin artikel fanns att se, läsa på nätet. Klicka HÄR för att komma till Aftonbladet.
På den översta bilden svängde en bil med sina lyktor över skogen och gav den lite mer djup. Norrsken är så otroligt mäktigt.
Man kan liksom inte slita blicken från det. Vill inte att det ska ta slut. Det är som ett skådespel. Säkert vardagsmat för de uppe i norr.
Men jag, jag får inte nog av det.
Theresa & Erik, bröllop 22 augusti, Örebro
Den 22 augusti gifte sig Theresa och Erik i Örebro. Jag fick det härliga uppdraget att dokumentera deras dag. Från att
Theresa fick sitt smink lagt till dess att de skurit första tårtbiten. Från ett par timmar med bubbel, godsaker och goda vänner.
Vigsel med all kärlek den innebär. En härlig stund med porträttfotografering. Och så festen. Förväntan och skratt. Korkar som
skjuts. Kramar. Glädje! Och så tårtan. Den högsta tårtan jag sett. Och leendena kring den. Såpbubblorna.
Det är något visst att som fotograf få vara med hela bröllopsdagen. All planering inför dagen med stort D. Genomförandet.
Och att tillslut få leverera deras minnen. Veta att man har gett dem något att alltid kunna se tillbaka på. Det är vackert.
All lycka till er, Theresa och Erik. Och ett enormt tack för att just jag fick uppleva er dag!
Närmar du dig din bröllopsdag och behöver fotograf? Kontakta mig så snackar vi lite. [email protected].
Säsong 16 är än så länge förhållandevis tom. Och är det ett vinterbröllop? Tveka inte att då höra av dig!
Vackra i det enkla
Ibland hittar man gamla klassiker på hårddiskar. Såna där egentligen inte så händelserika, men
vackra i det enkla.
Porträtt på Björn
Det är roligt när kunder återkommer. Det här är Björn, en bekant som jag nu fotat för 4e gången.
Porträtt till hans skådespelarportfolio. Jag hoppas att vi kommer skymta honom framöver, för han
är himla duktig. Det må jag säga! All lycka!
En glimt av Paris
Här på Père-Lachaise-kyrkogården gick vi och höll varandras händer - precis som överallt annars. Men här lite extra hårt. Det blir
en speciell känsla när man strosar längs tusentals resta monument och gravar. Som är resta för att ära någon. Hylla någon. Sörja
någon. Familjegravar. Ensamma personer. Foton på barn. Leksaker. Blommor. Kontrasten mellan välvårdade, blanka gravar och
de som måste ha blivit bortglömda. Smutsiga, söndrade gravar. Ett begravninssällskap i svarta kläder och tårar vid entrén.
Omfamningar och tröstande ord. Några meter bort kommer ett turisttåg med skratt och kameror runt halsen. Edit Piaf ligger
begravd här. Och Morrison likaså - den har jag hört är den mest klottrade på. Att det nästan varit som en plats för missbruk. Vi
hittade aldrig fram till någon kändisgrav. Letade inte heller. Allt vi såg fascinerade nog och fick oss att hålla extra hårt i varandra.
Vackert och sorgligt, säger jag sammanfattningsvis. En plats att absolut besöka när man är i Paris. Man fascineras och
blir fylld av tankar.
Om alla himlar vi möter
Vi möts av så många himlar här. På femte våningen. Under oss breder ett naturreservat ut sina armar. Skog möter himmel,
möter moln, möter sol. Sol möter skog. Och såväl Mälarglimt som balkongglas fångar upp alla himlar och speglar dem
oavsett vad. Blicken breder ut sig över något magiskt vackert.
Pulsen från Stockholm är 25 minuter bort. Jobbet i den södra delen av stan är 18 minuter bort. Men det är svårt att förstå
när man en söndag tar en promenad i vårsolen och ser segelbåtar som sjösätts, båtmänniskor som putsar och fejar. Eller
bara ligger på däck och solar. Och någon visslar en nätt melodi.
Åter på femte våningen och skymningen skapar sitt skådespel. Så som gårdagen och dagen dessförinnan. Ännu en kväll.
Om att söka energikick och jobb när annat tar paus
När jobbet tar en paus - för så är det i den produktionen jag jobbar för. Där är kontoret tyst under en månad på sommaren. Det är ett läge som liksom står still mellan två säsonger. Då är vi lediga. Har semester. Eller vi som är anställda i projektform är arbetslösa. En månad. Perfekt på sitt sätt men också lite tufft ekonomiskt. Jag har tänkt ha tre veckor helt ledigt, tre veckor semester för att bara existera. Njuta. Och en vecka vill jag jobba. Denna vecka åker jag gärna land och rike runt med kameraväskan med mig. Jag vill fotografera Dig. Jag vill fotografera din familj, dina barn. Föreviga en stund för att du inte ska glömma. Jag vill fotografera ditt djur. Dig och din stora kärlek. Ditt bröllop. Jag vill fotografera. Och jag vill ha kul. Kombinationen ger en sån jäkla energikick och ett härligt resultat.
Ni är inte många som läser det här, men ni är några. Och jag blir hemskt glad om ni vill sprida mitt namn och min mailadress till personer ni anar, kan vilja boka en fotograf för något. Eller som ni tycker borde boka en fotograf.
Tack!
Om att låta en kär vän gå
När ens katt och allra äldsta, bästa vän efter 19 år blir sjuk
och måste vandra vidare. Då gör det ont i hjärtat.
Det går inte riktigt att förstå. Jag vill inte förstå.
Jag vill inte att han inte ska finnas mer.
Jag minns när jag var sju och fick honom, glädjen!
Jag minns hur vi följde honom under hans nyfikna,
ängsliga upptäcksfärder på tomten. Alla ögonblick
som han fått mig på bättre humör, anat en sinnesstämning
och bara varit där. Det går inte att glömma hur han väntade
utanför min dörr om mornarna när jag bodde hemma.
Hur han brukade komma gående en bit bort på vägen
och börja springa när han hörde oss ropa på honom.
Hans kärlek till paj och vaniljsås. Det går heller inte att glömma
alla gånger jag låg på golvet med Måns i famnen. Eller hur han
ända in i sina sista veckor glatt lekte med låtsasmöss eller
jagade sin svans.
Nu får du leka vidare i våra minnen. Älskade katt, tack för all kärlek,
du är saknad, och kommer alltid vara!
17/4-2015
Paris ur ett instagramperspektiv.
Instagram. Det enkla och smidiga när tiden inte räcker till. I sinom tid kommer ett inlägg med äkta Parisfoton. Men i bilderna ovan ryms trots allt mycket. Årets första promenad utan jacka och en tur upp i Eiffeltornet. Nichlas som fascinerades av konstruktionen och som kämpade för att fånga både mig - och hela tornet på en och samma bild. Paraplyerna på Place du Tertre, minnet över hur vi med ett paraply över huvudet sprang förbi Moulin Rouge och tillslut hittade goda crepes på en restaurang. Och så Pére Lachaise där allt det mäktiga och pampiga tog över och ett par tårar faktiskt fälldes. Där det äkta Paris med begravningssällskap mötte turisterna med kameror runt halsen. Mäktigt. Vackert. Sorgligt.
Paris i helhet?
Jag älskar Paris.
Paris i helhet?
Jag älskar Paris.
En av Paris väggar
Som det kan se ut i Paris.
Ett par veckor ur Instagramvinkel
1. Amason. SÅ bra. Kan inte sluta lyssna. Klicka här för att lyssna på låten som aldrig kan bli dålig.
2, 3 & 4. Från en Sälen-helg, så otroligt välbehövlig och härlig. Med älskade Nichlas och min mamma och syster.
5. Sweater-lycka.
6. Vy från Lundabron ovanför Münchenbryggeriet. Älskade söder!
7. Fin kväll med Nichlas och hans bror Pontus.
8. Från strandpromenaden i Sätraskogens naturreservat, vad som kommer att bli våra nya promenadstråk om två veckor.
9. Kontrakt påskrivet på vår fantastiska och fina, nya lägenhet - och firande med bubbel såklart!
Världens godaste frallor
Inte för att vara den som är den, men häromdagen bakade jag något som faktiskt bör klassas som världens godaste frallor. Och snyggaste. Här följer receptet.
10 dl ljummet vatten
2 dl mjölk
1 paket jäst (50g)
4 tsk salt
3,5 msk honung
21 dl vetemjöl
3 dl grahamsmjöl
Värm upp vatten och mjölk till en fingervarm temperatur ocb blanda ner jästen. Därefter är det bara att blanda i övriga ingredienser. Det ska vara en ganska lös deg. När allt är färdigblandat, låt en bakduk vila över och låt degen jäsa 1-1,5 timme. Sen strör du lite mjöl över bakbordet och tippar ut degen. Knåda inte, utan fös ihop degen och platta till den lätt. Skär / bryt lagom stora bitar av degen och forma dem som du vill innan du sen låter dem landa på plåten med bakplåtspapper och fara in mellan 16-19 minuter i ugnen.
Har tyvärr bara en instagram-bild från detta brödbak. Men här är degen färdigjäst, och på instagram heter jag ordsamling.
